Fjärde Advent.

Femte dagen ensam med porukkan här, och det börjar kännas. Tycker att jag ändå klarat mig ganska bra, därav känner jag mig ganska off.

Dagen började som alla andra, men med tiden blev humöret som vädret. Lilla var otroligt trött men fick ingen ro att sova för den andra lite mindre lilla var lika trevlig som en envis tjur.

Regnet slutade och väggarna började komma emot här inne, så det blev en redig promenad i blåsten. Något på en timme senare kom vi hem och jag var på aningen bättre humör. Turvist åt båda flickorna och nu är vi alla ganska sams igen.

Nu kan vi njuta av Fjärde Advent i julljus och i skenet av en brasa.

        

 

Publicerad 22.12.2013 kl. 17:06

En lördag

Känns sjukt underligt att det är lördag och jag fortfarande är ensam med flickorna. Nåh då vi är ensamma brukar vi ju hitta på en massa - så även idag.

Efter maten smält blev det nästan en fem kilometers promenad. Båda flickorna somnade i vagnen och sov ute medan jag snabbare än snabbt fräschade upp mig lite.

Sen traska iväg på brorsans ohi on-kaffe. 

Där det bjöds på America inspirerade godsaker.

Marianne cupcakes & New York cheescake. Så gott, Mixu hon kan baka hon. Ohi on fest skulle hållas på kvällen och jag fick en sån fiilis att jag också skulle ha velat på fest, men men..

Så traskade vi hem tillbaka i regnet. Gjorde ett stop hos grannen där flickorna lekte och jag pratade skit med Jassu. Senare på kvällen åkte vi till min Pappa med familj för att utbyta lite julklappar och annars bara umgås. 

Systrarna som titt som tätt är till stan hade köpt hem min beställning.

Ett M för Madeleine. Nu har alla i familjen likadanna bokstäver.

Så var båda flickorna så trötta då vi kom hem så båda två sov före klockan nio. Skulle nästan kunna hoppa av lycka, men sen igen är det ganska ensamt nu. Bara tv:n och jag liksom. Får sitta och drömma om att gå på en kiva fest och snart gå och sova i brist på annat att göra.

         

Publicerad 21.12.2013 kl. 21:20

Freaky Friday

Har varit skrämmande aktiv idag. Nu är det bevisat att man inte skall vara alltför aktiv, för nu har jag mega-huvudvärk.

Jag brukar få såna här "hepulin" då jag är "YH-äiti" dvs då Sambon är på vägen, som nu då han är i Norge. All disk fixad, tre maskiner med byke tvättat och vikt, jag fick träna på crosstrainern en halv timme, var ute med flickora, haft båda flickorna med i duschen och dessutom bakat pepparkakor. Hui..Men nu behöver jag väl inte göra mera före julen, eller ?

Såfick vi Faster/Gumor Bettan på besök och bjöd på glögg och nybakta pepparkakor. Och hon i sin tur hämtade doppresenter till sin guddotter.

En såå hurja baby gästbok, som gästerna skall svara på olika frågor om t.ex föräldrarna.

En söt ask med Madeleine halsband, ett sparhjärta och tillhörande kort med en jätte vacker dikt som var så passande åt Madeleine.

Nu sover båda flickorna - skönt ! Father of the Bride 2 spelar på TV och jag tänker se den för säkert femte gången.

Prima Fredag.

       

 

Publicerad 20.12.2013 kl. 21:42

2013

Den bästa resan :

Den enda resan - Åland ! Vilket passade ypperligt med tanke på att jag var gravid och att Amanda var med.

En vinterdag jag minns starkt :

Igentligen minns jag många av dessa promenader. Härligt blandning mellan kallt och varm, gravid med en söt liten mage. Full harmoni.

En peron jag spenderade mycket tid med :

Har spenderat mycket tid med min fina vän Marika. Vi har setts oftare än någonsin och vi pratar med varandra nästan varje dag. 

Och såklart mannen i mitt liv. 

Ett extra int matminne :

Vår årliga träff med min underbara Nanne. Som jag saknar varje dag.

Den godaste hambugare jag någonsin ätit. Hard Rock Cafe med Marika före KISS konserten.

En vårdag jag minns extra starkt :

En vårdag på stranden med Amanda & Hilma. Samla snäckor.

En stund för mig själv :

Frissa-stunder. Tyvärr några för få gånger.

En outfit jag kände mig snygg i :

Då vi firade vår sju årsdag med Sambon.

Såg här såg min vardag ut allt som oftast :

Svårt. Men det här har åtminstone varit min utsikt pretty much hela året.

En sommardag jag minns extra starkt :

Alla härliga dagar på stugan.

En minnesvärd fest :

  

Min kusins student !

En viktig händelse :

Min andra älskade dotter föddes.

Så här såg mitt hem ut :

En höstdag jag minns extra starkt :

Då jag första gången såg min Gudson. Lilla gulle.

Ett ställe jag spenderade mycket tid på under året :

Igen - Stugan.

Ett foto som sammarfattar året :

Ett härligt år som jag är så tacksam för.

     

Publicerad 19.12.2013 kl. 16:08

Att öppna sig.

När man går igenom något likande som vi gått igenom, så brukar man känna sig ganska ensam med sina tankar. Fast man vet att man inte är ensam om situationen och att det finns de som gått igenom värre, men man är ändå ensam med vissa tankar. Ibland finns det tankar man inte tegs säga högt, fast man vet att det är "normala" känslor i den situationen.

Igår när jag valde att gå ut med vårt offentligt, tog det inte länge förrän folk började ta kontakt (mest privat) och berätta deras olika upplevelser.

Jag tycker det är otroligt jävligt att man ens måste gå igenom olika sorts helveten när det gäller barn - MEN det glädjer mig på ett sätt att jag är inte ensam. Fast man vetat att man inte är det, har det känts så ibland.

Det skulle kännas fint att prata mera öppet om allt sånt här. Jag själv mår betydligt bättre nu när jag öppet kan tala om det - och att folk accepterar det !

Några av mina rädslor är att folk skall tycka synd om oss, och inte behandla oss som vanligt folk. Vår dotter har en strukturfel i hjärnan - men vi är inga utomjordingar fördet. Jag var rädd för att folk skall se underligt på oss, viska bakom våra ryggar. Och det kommer säkert komma den stunden, men det är bara att ha skinn på näsan.

En annan rädsla är att folk ine skall tycka om henne lika mycket. Sen igen försöker jag mer tänka i den banan att duger inte vi som vi är, dvs med våra brister och fel är det inte vårt problem utan deras. Riktiga vänner tycker om oss som dem vi är.

Kändes skönt att skriva ut det där.

    

Publicerad 19.12.2013 kl. 15:51

Vår annorlunda start med Lillasyster.

Sista sjukhusbesökt för i år är avklarat.

Nervositeten var så hög den aldrig förr varit. Och då vi steg in i neurologens rum brast det och jag började gråta och hyperventilera, så jag var rädd.

Väljer nu att skriva ut ganska öppet, eftersom det hjälper mig.

Vi tar det från början. Det började redan när hon var ca fem veckor, som jag noterade att Madeleine inte tog ögonkontakt, skelade lite för mycket och hade inte då ännu gett sitt första leende. Anade att något kanske inte är som det skall, men trängde bort tanken. Det blev läkargranskning och inte nu heller tog hon ögonkontakt så det blev remiss till Lojo.

I Lojo fick vi nästan det kortet att hon skulle vara helt blind. De var en hård smäll. Jätte hård. Så började det utredas varför hon inte ser. Ögonläkarbesöket blev vi inte så kloka på eftersom läkaren inte slapp att undersöka då damen var så tusans arg. Ultraljudet visade oss en för liten lillahjärna och för mycket ryggmärgsvätska i hjärnan. EEG visade oss en störning i hjärnans synfält. Misstänkt hjärnblödning som bidragit till att hon är blind och har andra hjärnskador, Jaha de var ju nätt, tyckte jag. Satan. Vad finns det mera för "fel" ?

Dags att besöka neurologen. Där visade Madeleine att hon är inte alls blind utan ser nog något, men högra ögat skelade ganska redigt ibland. Hon fokuserade och följde med blicken. Vilken ljusglimt alltså ! Tanken på att ha ett blint barn hade redan börjat mogna och jag klargjort att vi klarar det här, och så visar hon att hon visst kan se ! Remiss till ögonkliniken i Helsingfors, remiss till MRI och Fysioterapi vid Jorv. Vid ögonklinkbesöket kunde konstatera att ögonen var friska även fast hon skelar en hel del, att störningen då endast ligger i hjärnan. Ögonläkaren fick också den uppfattningen att Madeleine ser något.

Följande dag var det magnetröntgen (MRI). Före det var det fysiobesök, eftersom neurologen tyckte hon kändes mjuk i musklerna. Var så otroligt nervös inför MRI:n. Att hon som är så lättväck, skulle sova genom en massa ljud med huvudet fastspänt var ju dömt att misslyckas. Täppt näsa där ännu till gjorde inte saken bättre. På lappen stod det att undersökningen kunde ta upp till femtio minuter. Så inställningen var ju redan färdigt att det kommer gå åt helvete. Madeleine ammades och lades sovande på britsen och skickades in i "tunneln". De ställde en spegen så jag kunde bevaka hennes ansikte hela tiden, som jag stod brevid "tunneln". Och till min förvåning gick det helt okej, hon vaknade ibland så maskinen som högst hade ljud. Femton minuter senare var det färdigt. Nu var det bara att vänta en vecka.

Idag kom dagen som gett mig mardrömmar flere nätter och gjort mig illamående. Då vi steg in i rummet brast det för mig och jag började hyperventilera och gråta hysteriskt. Hon berättade att det inte fanns nån tumör, cp-skada och ingen hjärnblödning som det var misstänkt heller.

Det som hade hittats var att ett genfel/strukturfel som skett i ett tidigt fosterstadie. De var viktiga att förklara för oss att detta inte har hänt pga av något vi gjort, att det inte är vårt fel. Strukturfel i hjärnbalken, hjärnstammen och lillahjärnan. Så är hon även lite för mjuk i musklerna. Det förklarades för oss att vi kan förvänta oss att motoriken blir eftersläpande. Det positiva är att hon har chans till att lära sig gå och ha ett värdefullt liv. Lär hon sig gå kan det vara att det blir "svajande" pga av felet i lillahjärnan. Det kan också gå så att hon inte lär sig gå. Inget annat än tiden kan utvisa hur detta påverkat Madeleine.

Neurologen berättade att det ibland upptäckts på vuxna som t.ex varit på MRI för huvudvärk, att det finns strukturfel på hjärnbalken och de har aldrig påverkats av detta.

Något annat positivt var att Madeleine nu visade att hon utvecklat sin syn, och följde nu med blicken bättre än tidigare. Precis vad vi själva också tyckt här hemma. Högra ögat skelar fortfarande men det tar vi ingen stress över. Något annat postivt var att neurologen såg en tydlig motoriks och social förbättring. Vi fick anvisningat att fortsätta med syn och muskelövningarna som tidigare. På vårvintern blir det Barnets Borg igen, då det skall utredas närmare detta strukturfel.

Så med detta i bagaget är vi till freds med svaret vi fick idag. Det kunde varit värre. Och hur det än blir så klarar vi det. Vi har varann och ett otroligt stödnät omkring oss. Jag vill tro att vi endast får det vi klarar av, och jag tycker vi klarat detta bra. Vi kan vara stolta över oss själva. Vad än som kommer med tiden angående Madeleines utveckling så kommer det aldrig förändra vår kärlek för henne. Hon är och kommer alltid förbli vår dotter, och vi kommer aldrig sluta älska henne.

Så måste jag även berätta att vi fått en otroligt bra vård ! Alla vi haft med att göra har varit hjärtliga, vänliga, hjälpsamma och otroligt proffsiga. Vi har fått hjälp snabbare än jag nångonsin kunnat förvänta mig. Vi har ganska långt även fått vård på vårt modersmål. I Lojo kom ALL vård på svenska. Två av tre har vi fått vård på svenska i Jorv. I Helsingfors gick det dock på finska, men det var inte alls oss emot. Bra att öva på sin finska ibland.

Var det allt ? Houh !

        

Publicerad 18.12.2013 kl. 17:46

Känslor

Idag har nog varit en aning sämre dag. Dagen då vi får svaren på undersökningarna närmar sig. Jag är så nervös och spänd att jag skulle kunna kasta upp. Jag bestämde mig för att ta doggen med mig och fara ut på aningen längre länk. Regnet gjorde mig ingenting. Då kunde jag låta tårarna rinna. Tårarma rann i tanken på den möjliga förändringen, oron, rädslan och tusen andra saker. När tankarna fått flöda och tårarna fått rinna kom jag till samma slutstats som jag gjorde de andra hundratjugo gångerna. Att vi kommer gå med huvudet högt efter allt detta, för vi är gjorda för att klara detta. Det har ingen skillnad vad det står på pappren, för vår dotter är hon ändå, och vi älskar henne lika mycket oavsett. Sen kom skuldkänslorna - skuldkänslor över att jag gått och ältat denna tid och "glömt" min förstfödda dotter, min egna askungen som dagligen hittar på något finurligt. En solstråle som får vem som helst att le.

Genomblöt gående på hemvägen kändes det redan lite bättre i hjärtat. Hunden var också mycket lycklig över att vi snart var hemma. Den var ju inte riktigt glad över att fara ut och gå i ruskvädret.

Väl hemma fick jag en riktig julkänsla trots höstvädret ute. Tomteluvorna på, julsångerna spelades och såklart klädde vi granen.

Snart e de ju juuuuul !

       

 

Publicerad 16.12.2013 kl. 22:17

Närmare titt.

Vi tar en till titt på en del av dop-presenterna.

Doptavlan av Vonne. Amanda fick en likadan (med annan inredning) till sitt dop, av sin Gumor Vonne. Jag tycker massor om dessa. Simpla men vackra, och definitvt inte vanliga.

Armbandet från Marika & Hubbe. Den lilla ringen av Linda. Ursöta dessa små ting.

Tolv månaders ramen av Mommo med familj, rosa ramen med barnvagnen av Gumor Johanna, Skyddsängeln som min Famo fixat och en fin Nalleram.

       

Publicerad 16.12.2013 kl. 13:42

Dopet !

Igår fick "Lillasyster" namnet ; Madeleine Irene Novalie !

Det var otroligt skönt att inte behöva stressa alls före dopet. Vi var till och med i tid färdiga utan skrik eller tårar !

Dopet gick riktigt bra, Madeleine grät nog lite, men over all så gick det bra. Prästen pratade personligt, just om Madeleines hårda start i livet och pratade fint om allt kring det. 

På andra sidan av oss stod de fina gudföräldrarna som är ; Marika, Hubbe och Johanna. Danis syster blev också Gudmor men kunde tyvärr inte närvara på dopet, vilket var synd.

Efter dopet blev det ju fest hemma hos oss.

Doptårtan beställde jag av En Sockerbagare. Vi var jätte nöjda över den goda och relativt billiga tårtan. Sockerbagaren kommer även laga vår bröllopstårta. Mommo stod för de supergoda smörgåskakorna, som allt blev uppätet ! Brorsan och hans Sambo lagade Dumle-muffinsarna, som precis allt annat också var en succé ! TACKTACKTACKTACK !

Fina doppresenter fick Madeleine också. De man inte urskiljer på bilden är en ursöt ring, ett armband, tygklossar, en skyddsängel min Famo grejat, bestick och pengar.

Nån dopsked fick hon tyvärr inte så jag skall köpa en åt henne, för pengaerna hon fick.

Dopljuset brann vackert ända till sena kvällen !

En jätte lyckad dopdag ! Madeleine var helt slut efter festen och sov tungt nästan tre timmar, och steg endast upp en gång på natten för att äta.

         

Publicerad 16.12.2013 kl. 12:41

Föreberedelser

Imorgon döps vår andra dotter och för att underlätta den redan stressiga morgondagen, har jag försökt att göra allt så färdigt som möjligt.

Världens bästa småkusin Linda insisterade på att komma och hjälpa städa - TACK, du är guld värd. Med huset tiptop har vi ställt igång så mycket som möjligt färdigt. Allt från koppar till kläder. Skönt !

Värt att nämnas är att jag som har en förkärlek för ting med historia, är att jag är små förtjust i släktens dopklänning. Den snart femtio år gamla klänningen, som har halva släkten broderat på sig. Den bars första gången av mammas kusin, och har bärts av mamma, mig och mina syskon, sedan Amanda och nu Lillasyster. Och kanske en dag bärs den av mina barnbarn. Men dren dagen hoppas vi att kommer om mångamånga år.

. Tycker mig ha ganska bra förberett inför imorgon så stressen är lite mindre. 

     

Publicerad 14.12.2013 kl. 23:49

Då barnen sover..

..packas det julklappar !

åååhh nu blev det olika färgtoner på bilderna, men jag är för lat för att ändra det.

Skönt att ha alla julklappar köpta och paketerade ! Nu gäller det att få dem utdelade. Tänk 1½ vecka så är det jul. 

Nu tar den här Julgumman natt !

     

 

Publicerad 13.12.2013 kl. 00:37

Lite midnattstankar

Låg i sängen och ammade lillasyster. Det är stunden då det är tyst i huset och för den stunden behöver man bara ligga stilla och man får tänka.

Idag gick mina tankar till de senaste dagarna. Gårdagens sjukhusbesök ligger närmast hjärtat. Tänkte på min inställning till följande besök, då vi får resultaten. Resultaten med stort R ! Den stunden kanske förändrar vårt liv ännu mer än vad det redan har ändrats. Tänkte sedan tillbaka på de senaste månaderna, och kunde konstatera att detta har varit mitt livs svåraste tid, men även min lyckligaste.

Det är svårt att gå omkring med stora frågetecken i huvudet. Vänta, undersöka och vänta igen. Dåliga nyheter, bra nyheter. Inse faktum.  Svårt att måste se sitt barn måste genomgå alla dessa undersökningar. Oron över resultaten är det värsta. Sitta i väntrummet, känna hur hela magen värker av nervositet, om bara några minuter får vi veta, och det kan lika bra vara dåliga nyheter. 

Men vi har överlevt. Och trots allt detta är vi lyckliga. Jag har en sambo som blir om bara ett halvt år min man, vi äger ett hus vi älskar, och vi har två vackra barn. Att älska någon så högt.

Så låg jag där. Passligt så jag såg ut från fönstret. Stirra ut i det mörka, då plötsligt jag ser en stjärna falla. 

Och jag sluter ögonen och önskar mig något.

        

 

Publicerad 12.12.2013 kl. 23:57

Julstämning.

Måste erkänna att även fast snön föll ner på marken, har min julkänsla lite fattats på sistone, men ett pepparkaksbak med Amanda gjorde sitt.

Kanske julkänslan fattats för vi har så mycket sjukhus på agendan nu, men nu ser jag ljuset i slutet av tunneln. Snart, mycket snart är allt färdigt.  Det har varit en mycket tung tid må jag säga, men på ett sätt lärorik. Då vi är färdiga, skall jag berätta för Er.

Det är ju inte bara sjukhusbesöken i sig själv, utan också känslan inom mig. Därav kanske en liten tystnad på bloggen ibland. Många tankar som snurrar i huvudet. Rädslor och oro man aldrig tidigare behövt uppleva, men även lättnad över goda nyheter. Ni vet uttrycket "som en sten föll av hjärtat" - det stämmer. Känslan är precis som att det faller en sten från hjärtat. 

Men first thing first - sova.

       

 

 

Publicerad 10.12.2013 kl. 22:56

Första gången !

Det finns en första gång för allt.

Idag var det första gången mitt hår blev hemma-färgat. Det kändes som rätta alternativet just nu, då jag inte vill sitta med Lillasyster en evighet i frissastolen, plus att plånboken tyckte bättre om det här valet.

Tro det eller ej, men min bror var "frissan" idag. Och jag må säga att det blev inte illa alls.

Fast det bara gått fyra månader sedan det senast blev färgat, så ville jag ändå ha det fräscht inför dopet. En sak mindre att fundera på.

           

Publicerad 09.12.2013 kl. 23:10

Nytt !

Efter ungefär två år och några månader har det kommit ny header på bloggen !

Tack Syrran, som visat hur man gör och vilka program man kan använda. Så nu kanske headern uppdaterar sig lite oftare.

            

 

Publicerad 08.12.2013 kl. 16:36

Mera kiva .

På kvällen blev det även glögg med Johanna och Henkka !

Blev både bjuden på glögg och fick dessutom en försenad födelsedags present - inte illa alls juh ! Tack för det hörrni !

Nu och strida med treåringen. En övertrött treåring.

     

Publicerad 06.12.2013 kl. 20:20

Äntligen blev det gjort !

Något jag länge gått och planerat är ju såklart att tatuera in Amandas namn, och nu sedan Lillasysters namn. Pengarna som jag fick till födelsedagen stod det på korten att pengarna skulle jag sätta på mig själv, inga räkningar. Done ! Hastigt bokade jag tid, och fick Marika medlurad också. 

Var så nervös, det är ju nästan sex år sen sist.

Bra gick det. Skönt var det ju kanske inte, men det tog sjukare att föda barn. När jag väl var färdig skakade mina händer riktigt för jag hade spänt mig så.

BC Tattoo (finns även på FB ) i Lojo var platsen jag for och tatueras till. Duktig, snabb och relativt billig tatuerare. Jag är mer än nöjd med tatueringen, plus att det tog henne endast ~ 45 min att laga den. Lillasyster låg i sin Gudmors famn under tiden och var passligt hungrig då jag steg av stolen. 

Färdigt ! Lillasysters namn blev alltså Madeleine. Vackert namn till vacker flicka.

Efter detta var vi såklart hungriga och bestämde oss för att äta på italienska restaurangen Trattoria Gusto.

En pizza jag aldrig ätit - Lax, mozzarella och ruccola. Var jätte gott !

Tiramisu till efterrätt - onomnom.

En helt huippu dag ! Tack för det vännen !

       

 

 

Publicerad 06.12.2013 kl. 20:02

Utmaning !

Blev visst utmanad av Marika.

Okey, here´s the deal :

1. Berätta 11 saker om dej själv
2. Svara på 11 frågor som den du fått utmaningen av ställt
3. Man ska själv hitta på 11 frågor som de man utmanar ska svara på
4. Välj 11 bloggar som har under 200 läsare per dag
5. Berätta vem du har utmanat
6. Man får inte utmana den man fått utmaningen av

Saker om mig själv :

  • Om jag vill, så kan jag vara en jätte bra vän
  • Jag är en bra lyssnare
  • Jag har tendens att ibland säga före jag tänker
  • Jag talar för mig själv
  • Jag talar även med mina husdjur och inbillar mig att kattens jamande är svar på mitt tal
  • Jag har hatat att jag måste ha glasögon. Nu kan jag inte tänka mig vara utan dem.
  • Då jag var fjortis piercade jag min egen navel.
  • Jag har endast haft två hål i tänderna i hela mitt liv
  • Min stora förebild är igentligen min egen mamma
  • Jag hatar "virveln" jag har på mitt ena ögonbryn.
  • Snart är alla mina småsyskon längre än mig

Marikas frågor :

1. Bok eller tidning? Tidning - helst skvaller

2. Kaffe eller té? Te

3. Vad får dej på dåligt humör?  Treårs trots


4. Favorit julpynt? Oinej, det finns så mycket. Bl.a stjärnorna i fönstren


5. Då du blir arg, gråter du eller skriker du? Skriker och gråter, beror på situationen


6. Hur många bloggar följer du dagligen? 22 st


7. Cykla eller gå? Gå


8. Jobbar du med det du är utbildad till? Jeba


9. Vad drömmer du om? Så mycket. För tillfället inget materiellt, bara att få goda nyheter från sjukhuset.


10. Hur ser ditt liv ut om 10 år? Fortfarande skuldsatt boende i samma hus, med han som jag gifter mig med och våra tre barn.


11. Besök hos frissan eller massören? Shit så svårt. Nå frissan då.

Mina frågor :

  1. Vad är bäst med dig ?
  2. Vad skulle du kunna förbättra ?
  3. Om du skulle måsta plastikopera dej, vad skulle du välja ?
  4. Vem är din förebild ?
  5. Varför är personen din förebild ?
  6. Vad är ditt drömjobb ?
  7. Hur mycket skulle du måsta få betalt för att raka av dig håret ?
  8. Vad är du rädd för ?
  9. Vad är du mest nöjd över med ditt utseende ?
  10. Favorit högtid ?
  11. Om du skulle få träffa en person som inte längre finns - vem skulle det vara ?

De som blir utmanade är :

Britten

Frustrerad singelkvinna

Mixu

Ida

Jessica

Astrid

Catten

Hannah

Perfektionisten

Nabaz

Muffin Around

Det skulle väl vara under 200 läsare per dag - bloggare, men min hjärna håller inte till sånt just nu så det fick bli så här.

Lycka Till !

         

 

 

 

Publicerad 05.12.2013 kl. 22:09

Några dagar i ett nötskal.

Det är svårt att pressa in bloggen med i dags"schemat", då Sambon jobbat så otroligt långa dagar, och jag skall hålla i trådarna ensam.

Nåh, då Sambon har långa dagar tycker jag om att träffa folk.

På tisdagen spenderade en hel kväll hos Amandas "Mopi" och Clary. Huvudorsaken var skåpet till lekstugan skulle få hyllor och ben. Vi var uppe i snickeriet och tittade på, för det meddelade Amanda redan i bilen att hon också skulle fara med i snickeriet. Amanda och Cary fixade plättar, något Amanda tyckte var jätte roligt. Så var det ju såklart lek också. Då klockan blev så pass mycket blev det dags att åka hem. Amanda blev så ledsen, men det lättade efter en stund då jag påminde henne att vi alltid kan fara pånytt.

Igår hände det absolut ingenting.

Idag har vi däremot fått besök av Ekenäsbruden Annso och hennes pojkar. Världens godaste vitchoklad-blåbärspaj hade hon med sig också. 

Det var roligt att se dem. Det var bara ett år sen sist, men det skall definitivt inte räcka ett år tills följande gång.

Och kallt som det är så har vi även köpt en vinterhalare åt Amanda. 

En begagnad men få gånger använd Ticket to Heaven lyckades vi få köpt åt henne av "min" massör. Både fröken och mamma diggar !

Eftersom jag hade väckning klockan tre på natten så känner jag mig ganska slut i huvudet ( mer än vanligt ), så nu och sova. 

Spännande dag framför mig imorgon !

     

Publicerad 05.12.2013 kl. 21:52

Andra saker som gjordes igår.

Den lugna morgonen forsatte med att fara till Mommo/Mamma. Favorit i repris, blev Lillasyster och vila med Mommo, medan jag, Amanda och dogi for ut och gå omkring i skogen.

Såklart passar man på att även snylta mat från Mamma också. Efter det så åkte vi hem, jag smetade lite mascara i ansiktet för att sedan fara på Tupperware-party.

Men med en onöjd Lillasyster blev koncentrationen noll och jag gav upp och beställde inget. Tyvärr, där fanns en massa bra saker.

Sen reste vi iväg till Svärmor igen för att hjälpa henne äta upp tårt-resterna.

       

 

Publicerad 03.12.2013 kl. 11:27

Helgens kalas.

Precis som alla de andra helgerna i November, var även sista veckoslutet i November fyllt med kalas. Bilderna skulle nog hamna på bloggen aningen tidigare, men kameran råkade bli hos svärmor.

First up var Linus 3-års kalas.

Herrn hade önskat sig ritgrejer, så en ap-penal fylld med pennor blev inpacketerat.

Här blåses det ljus på en snärttit Angry Birds-kaka som Marika lagat riktigt själv.

Följande dag var det Svärmors tur att bjuda på kaffe och kaka.

Och snäll som hon är hade hon lagat en skilld jättegod broiler-smörgåstårta åt mig. Fylltårtan var också så god.

Nu blir det aningen lugnare på kalasfronten, och nästa kak-event är väl dopet.

     

Publicerad 03.12.2013 kl. 11:16

Syster Sandra - se hit

Sku så gärna vilja ha en ny "header", med fina bilder och photoshop-grejs.

Problemet är att jag är så otroligt tekniskt obegåvad.

Syster Sandra, kan du hjälpa mig ?

Kram från "världens bästa syster"

     

Edit : Syrran vill hjälpa, JESS ! 

Publicerad 02.12.2013 kl. 11:40

En måndagmorgon

Tänkte nog att vad skall det bli av den här dagen då morgonen började med exorcisten liknande spyor från en mini-människa. Medan Mamman satt på vessan. Jag fick fundera en stund hur jag skulle betee mig fixast. Efter det blev det magont för mini-människan, men efter en stund kom magont:et i blöjan. 

Amanda skulle minsann inte ha något morgonmål, för hon skulle ha spaghetti. Och inga kläder skulle hon ha på heller. Prinsessklänning mamma, sa hon.

Sen när båda ungarna var nöjda och jag fått frossa i mig min klister pikapuuro, valde vi att läsa saga istället för att sätta på TV:n.

Mulan var ett självklart val för Amanda.

Ganska mysigt att få tända eld i takkan, då man riktigt ser hur kallt det är ute.

Och tillika dricka en kopp te från min nya mugg jag fick till födelsedagen, av Marika.

      

Publicerad 02.12.2013 kl. 11:11

Jul i Huset !

Precis som de flesta andra hushåll har julen anlänt till husen under veckoslutet. Så även här.

      

Publicerad 01.12.2013 kl. 14:46

LillaJul

Önskar Er alla en trevlig LillaJul !

Snart drar vi iväg på kalas till nära vänner !

Imorgon planerar jag julpynt och eventuellt pepparkaksbak.

       

Publicerad 30.11.2013 kl. 12:46
 
Kallas Cessi. 
Tjugotvå år.
Mamma åt Amanda & Madeleine.
Gift med Dani.
Skuldsatt husägare.
Jobbar som mentalvårdare.
Har en svaghet för vackra ting, gubbrock och avocado-smörgås.