Hej från BB

Hej ! Igår var jag så nöjd över att få vara så här långt på vägen, att nu bara få fokusera på Madeleines jumppande och nu äntligen få njuta av familjelivet. Nåjoo snabbt blev man kastad tillbaka till verkligenheten. Klockan halv tre på natten, gick vi in genom Hesas barnklinikens dörrar. Precis som jag gissade har hon Infantila Spasmer med ett enklare ordval baby epilepsi. Tydligen var ödet inte färdig med oss. Tusen känslor snurrar i huvudet. Jag tycker ju att vi förtjänar lugn och ro. Vi som fallit, och just stigit upp blev åter kastade på golvet. Nå, vi stiger ju nog upp härifrån också men jag blir bara så lä på allt detta. Vi förtjänar att få andas ut nu ! Får se när jag skriver nästa gång, då vi inte har en aning om när vi slipper hem. 

Publicerad 13.01.2014 kl. 22:23

Små saker.

Här glädjer vi oss åt små ting.

Små ting som när Madeleine gör framsteg i utvecklingen. Inte så stora saker, som andra kanske noterar destumer, men sånt som vi ser då vi inte tar de förgivet.

Att det kan glädje en mammas hjärta då hon börjar le mer, hon har börjat prata mera och det låter ju så underbart, hon har börjat försöka styra händerna mot saker och försöker greppa tag. Ibland lyckas det, ibland inte. Oftast styr hon dem riktigt rätt, men får inte riktigt grepp, men då hon får grepp styr hon det mot munnen. Så som det skall gå till. Nu kan hon också ligga i babygymmet en längre stund och vara riktigt nöjd. Hon sprattlar med både armar och ben, inte så häftig som andra barn - men hon sprattlar ju ändå något. Så har hon börjat "spänna" kroppen så att det vinglar lite åt någondera sida och då man lyfter henne i "flyg-ställning" spänner hon kroppen mer än tidigare. Då hon ligger på mage kan hon lyfta huvudet riktigt duktigt, men det krävs att hon har mätt mage, är pigg, att blöjan är torr och att hon allmännt skall vara på gott humör. Hon har börjat känna, bland annat på sina egna händer och på sina ben, och även personen som håller henne. 

Det kanske inte låter som mycket men hos oss är det glada framsteg. Vi jobbar ju hårt för dessa framsteg. Vi jumppar åtminstone en gång per dag, och om frökens humör tillåter jumppar vi flere gånger.

Visst kommer det stunden jag blir ledsen då andras barn är långt före, men det är så här verkligheten är och tillika känns det fel att jag blir ledsen på den, för det finns inget jag kan göra. Det finns stunder jag blir arg på folk som inte verkar värdesätta det dom har. 

Även fast humöret går som vågorna ibland, tycker jag ändå att jag lite bättre kan berätta om vår situation. Folk frågar som om det skulle vara självklart att Madeleines liv börjat bra, och visst blir de lite tills sig då jag säger annat än de förväntar sig. Men då sanningen är sagd, så är de inte och behandlar mig eller Madeleine något annorlunda. Varför var jag igentligen rädd för andra människors reaktioner ? Ingen har verkat tycka så där äckligt synd om oss, så dom jag var rädd för. 

Inkommande vecka slipper vi igen något steg framåt då vi på tisdagen har läkarrådgivning - det skrämmer mig redan nu vad läkaren kommer skriva. Jag vet ju att hon är efter - ändå vill jag inte höra det.

På onsdagen har vi igen Fysioterapi, det skall bli riktigt roligt att fara tillbaka dit. De är så vänliga där.

Och besöket på Barnets Borg som skulle bli på våren, blir redan nu på torsdagen. Det som sades ta tre månader tog bara några veckor. Vi klagar inte. Vet inte riktigt vad besöket kommer gå ut på men nu blir vi säkert lite klokare efteråt.

Att sådant.

       

Publicerad 12.01.2014 kl. 23:35

Söndag !

Det blev en söndag med korvsoppa till mat, utevistelse, kalas och sånt. Inte illa alls.

Det är var vår söndag var gjord av.

Vågar inte lova att jag bloggar imorgon eftersom jag blir YH-Mamma igen. Suck ! Får se hur det går med träningen denna vecka.

       

Publicerad 12.01.2014 kl. 23:29

Två dagar i ett !

Efter att har gjort "ingenting" i fyra dagar, var det riktigt roligt med lite Fredagssällskap. Först kom Madeleines gudmor på kaffe, och när den ena for ut kom den andra in. Den andra var ingen mindre än min småkusin Linda, som tog med a piece of heaven , vår stora svaghet - Dajmkaka. Så jag fuskade. Var det värt det ? Kanske. När ungarna sov blev det vår specialitet - Skräckfilm ! Skräck var rätta ordet, dessutom. Filmen hamnade på högst upp på de mest skrämmande skräckfilmer jag sett. 

The Conjuring heter filmen. Nedan är trailern.

 

Var kanske inte det bästa draget att som småbarnsmamma, lägga sig klockan två på natten. Trögt var ett passande ord på morgonen, men som man bäddar får man ligga. 

Så kom den - den efterlängtade snön. Inte efterlängtad för min del, utan mer för Amandas del. Amanda var dock inte så imponerad av snön som jag hade väntat mig. Däremot var hunden otroligt lycklig. I samma veva som vi fick besök av Sambons guddotter med familj, måste jag ju ut och knäppa några vinterbilder.

Eftersom jag föll för frestelsen igår, arbetade jag bort den idag. Fiilisen på topp under hela fyrtio minuters crosstrainer-passet, men efter det när jag satte mig på magmuskelbänken, rev det till i nedre högra sidan. Det rev så illa att jag fick sluta. Gjorde i lugn takt de muskelövningarna som inte tog ont, och fortsatte sedan på crosstrainern igen eftersom det kändes bäst. Jag fick dock mina femhundra kalorier brända och är rätt så nöjd fast jag fortfarande har fasligt ont.

Nu pikipikilite Criminal Minds sen snarkofagen.

      

Publicerad 11.01.2014 kl. 23:39

Kvällsinlägg.

Åter en dag har passerat. Måste säga att det har varit så skönt att ha Sambon på semester denna vecka och dessutom inte ha en massa program. Bara vara. 

Bara vara, är precis vad vi också gjort idag. Huvudet kände inte för att tänka så mycket idag, så det blev en timmes crosstraining och ordentlig tänjning. Efter det hjälptes vi åt att städa huset.

Nu kan man ju inget annat än luta sig tillbaka och fortsätta se på Criminal Minds.

Hoppas Ni också tar Er en stund och njuter.

          

Publicerad 09.01.2014 kl. 23:21

Bra dag !

 

Eftersom gårdagens träning uteblev blev det en timmes effektiv träning i hemmagymmet idag. Använde bl.a de nya jumppabanden jag köpte från Lidl för hela 7,95 € (om jag inte minns helt fel). Lite besviken på motstånden, skulle ha borda ta strong-motståndet istället för medium. Efter 475 kcal och 45 % fett brännt blev det mellanmål i form av kvarg med saftsoppa, som jag inte helt lärt mig tycka om ännu.

Fast det inte nu skett något hurja extra blev det ändå en rätt så hyfsad dag. Ingen itkupotku-raivare ala Amanda, Madde sket efter tre dagars stopp, Amanda åt upp hela tallriken med mat och fick oss att  i smyg le då vi hittade oöppnade hundmatspåsar i takkan. Småsaker, småsaker.

    

 

Publicerad 08.01.2014 kl. 18:48

Brudbukett.

Det här med brudbuketten har jag ganska länge haft klart för mig ungefär vad som gäller. Min favoritblomma är Kallan, och efter den kommer rosor. Så en blandning mellan dem är ju ganska klart val.

En liten inspirationsbild om vad som ungefär rör sig i mitt huvud.

            

Publicerad 07.01.2014 kl. 22:41

Tattootime again.

Så var det tisdag - med andra ord tatueringsdags igen. Inga nya tatueringar idag, men fixade till skorpionen jag har på bröstet och så fixade hon lite på Amanda & Madeleine tatueringen. Åter igen nöjd. Planerar lite följande tatuering, men den skall bli min belöning då bröllopsklänningen passar.

Projekt WD ( Weddingdress) fortsätter : Femte dagen snart över. Inte en gång har godissuget fallit på(ännu), var inte ens frestad att ta mig en bit pannkaka som Sambon lagade. Kanske för att jag är så jävla taggad och fokuserad till tusen för att klänningen skall passa. Ingen träning idag. Var nog min fulla mening att ta ett pass i hemmagymmet före tatueringsbesöket, men tiden räckte inte till och nu ids jag inte fara då tatueringarna ömmar. Imorgon är en ny dag.

Nån bild på den fixade skorpionen kommer en annan dag, men en selfie  bjuder jag på. 

      

Publicerad 07.01.2014 kl. 21:29

Trettondagen.

Trettondagen, dagen då julen städas ut. Här var den ju redan utstädad för jag kände att jag vill ha tillbaka mitt vanliga vardagsrum.

Så även fast dagen var så otroligt dyster drog hela familjen ut. Pappa beskärde träd, Amanda lekte i lekstugan och sandlådan, jag, Madeleine och Hilma for ut och gå.

Det blev en kort med effektiv promenad, för ungen var inte riktigt på samma linje som jag. 30 minuter - 238 kcal och 55 % fett. 

I Nyårslöfte-inlägget, nämde jag ett matschema jag tidigare också följt. Fjärde dagen pågångs och det har gått bra. Känner mig mer energisk och bra inombords. Hoppas känslan håller i sig och jag håller mig tills jag slutat amma, sen börjar det riktiga allvaret att få på brudklänningen.  

       

Publicerad 06.01.2014 kl. 15:37

Lyx !

Vad jag trodde skulle bli ett vanligt veckoslut fick en liten twist av lyx också.

För kanske en vecka sedan funderade Mamma när Amanda sist har varit nånstans övernatt. Oho.. De var ju elva månader sen. Frågade tösen i frågan om hon skulle vilja fara övernatt till Mommo, och det ville hon såklart.

Efter att hon glatt vinkat hejdå till mig och Madeleine, for jag iväg till grannen för att bli lite frisserad. Och inte nog med det, jag fick även huvudet, nacken och axlarna masserade. Var riktigt mör i huvudet då vi kom hem.

Något som gjorde hela veckolsutet var att Madeleine har börjat försöka styra sina händer så att hon skall röra, då t.ex den som ligger brevid henne och pratar. Så har hon även börjat prata mycket. Så är hon dessutom femföre att börja skratta påriktigt. Härligt ! Den bästa belöningen för en Mamma !

Och så fick jag dessutom spendera nästan en timme i mitt hemmagym. 30 min crosstraining, sidomagmuskler 3 x 15, djupa magmuskler 3 x 15, "dippin" 3 x 15, yttre benmusklerna 3 x 15 / ben, armhävningar 3 x 15, hantelcurl 3 x 15 och så tänjde jag ordentligt efter det. 

Känner mig som en ny människa.

Tyvärr blev detta inlägg bildlöst, var inte så värst fotogenisk idag. 

Nu skall vi starta iväg efter vår treåring. Det är så tyst utan henne.

       

 

Publicerad 05.01.2014 kl. 14:27

Äntligen fredag.

Efter att vi åter igen haft en dag då alla havregryn hamnat på golvet, klisterbilderna fast klistrade på trappan, en unge som smet hemifrån i bara pyjamas under halaren, då jag satt hos grannen och snarvla skit sitter jag just nu ganska stadigt i soffan. 

Mammas nybakade bröd, vaniljté och gamla hederliga Sex and the City avsnitt passar mig riktigt jäkla bra just nu.

Over and out !

     

Publicerad 03.01.2014 kl. 22:37

Nyårslöftet.

Löften jaa-a. Mina löften är ju så gott som alltid viktrelaterade. 

Indirekt är ju även årets löfte också viktrelaterat - men det heter "Komma in i brudklänning" i år.

Eftersom jag ännu ammar, tänker jag inte banta hur som helst. Utan börjar med att se efter vad jag stoppar i munnen.

Har följt samma mat-schema tidigare också och det fungerar bra för mig. Så vi hoppas det fungerar lika bra även denna gång.

För på ett eller annat sätt skall klänningen på.

    

Publicerad 02.01.2014 kl. 17:35

:)

Julen var tydligen inte slut då vi anlände till Kimito för att fira nyår, för då vi kom innanför dörren fick vi ännu fler julklappar. En fiffig sådan dessutom. Vi fick en låda med en massa nödvändigheter som blöjor, kaffe, havregryn, topsar, våtservetter m.m. Helt perfekt för oss.

Och lådan, jaa-a den är nu vår nya vedlåda.

Kallt som det var här inne var det nödvändigt att lägga igång en brasa.

Medan Madeleine sov sin långa dagssömn, fann jag mig själv städa bort julen. Nu ser det ju faktiskt lite tomt ut.

Tur så hann jag inte fundera så länge på att det blev så tomt här, för Amanda hade tagit talkburken från skötväskan och pyntat badrummet. Det badrum som blev skurat för bara någon vecka sedan. En hel burk talk - bara att skölja bort. Tur så var det badrummet att det gick att skölja bort smärtfritt, men ändå så onödigt.

Tur så kom Sambon hem tidigt.

        

Publicerad 02.01.2014 kl. 17:25

Happy New Year 2014 !

Åter igen har dett gått ett år. Nyåret 2012-2013 stod jag minuter före tolvslaget överraskad med två sträck på stickan. Jag minns hur det timmar tidigare visade bara blankt och jag tänkte det var sönder, och lät det vara. Tur så valde jag att kolla en gång till före vi skulle dricka skumppa, och där var det - det efterlängtade två sträcken. 

Nu ett år senare, har vår familj ökats med en person till. Märkligt på ett sätt. Då det byter år, brukar jag iallafall blicka tillbaka - och kan konstatera igen att det varit ett skapligt bra år, även fast hösten blev tuff med alla sjukhusbesök. Ett år till på nacken, och lite starkare och kanske lite klokare.

Favorit i repris blev vi åter bjudna till Kimito, och man tackar ju inte nej till att åter fira ett nyår med goda vänner.

Trötta föräldrar som vi är vakade vi inte öerdrivet länge och något före två på natten kröp vi ner brevid våra små. På morgonen vaknade alla och var på gott humör.

Får tacka Marika för att vi igen fick börja det nya året med Er.

Så måste jag ju tacka alla fina läsare för det gångna året.

          

Publicerad 01.01.2014 kl. 19:02

Typisk måndagmorgon.

Åååh vilken bedrövlig förmiddag.

Då jag ammar lillungin så kan det uppstå en obehaglig tystnad i huset. Amanda vet att jag sitter stadigt på soffan, och då är det perfekt tid för hyss.

Så då Madde ätit färdigt, steg jag upp för att gå och se vad som pågår. Där satt hon i ett hav av havregryn. Ungen hade hällt ut halva havregryns-påsen på golvet. Både Amanda och hunden var lika nöjda. Amanda fick rådda, hunden äta. Det var ett var ett sjå att få det upprätt.

Så medan jag stod där och försökte städa upp alla miljoner havregryn, tyckte fröken att hon skulle städa golvet som Askungen gör i filmen, bara att Amanda gjorde det med hundens vatten. 

Den leken avslutade jag snabbare än kvickt och Amanda kom sedan för att övervaka havregryns-städningen och ställde sig passligt så hon såg sig i spegeln när dammsugare blåste så hennes hår flög. Underbart, tyckte Amanda tre år.

När allt detta var undan kom hon emot med sin Fars kalsonger på huvudet. Så att huvudet kom ut genom ena hålet för benet. 

Jaa-a jag kommer ju en dag tycka det här är fruktansvärt roligt, men då det hände var det nog allt annat än kiva.

Tur nog så var ungen snäll sen, och hjälpte till med matlagning och som pricken på i, åt hon jätte duktigt.

Dagen kan väl bara bli bättre, right ?

       

Publicerad 30.12.2013 kl. 13:13

Veckoslutet

Veckoslutet kom och gick, som vanligt. Kändes konstigt att ha Sambon hemma så mycket, men hey jag klagar inte.

Vi hämtade Madeleines dopsked som vi beställde för endel av doppengarna.

Sambon lade upp magnettavlan vi fick i julklapp.

Vi har övat inför nyår att hålla i "spraka"-stickor med Amanda. Hon tyckte det var tusans kiva och nu ar vi bara två stycken kvar, haha.

Och igår fick vi äntligen den efterlängtade myskvällen med Sambon. Försöker att ta vara på varandra så mycket som möjligt. Personligen tror jag att det är nyckeln till att få ett förhållande att fungera då man har småbarn - att inte glömma sina roller som pojkvän och flickvän.

          

Publicerad 30.12.2013 kl. 13:03

Svåra val.

Jaa-a nu är det fjärde gången jag försöker skriva detta inlägg men allt tycks bara stärva. Så..

Att hitta sin bröllopssång är ju inte alltid så himla lätt, det finns ju en hel del alternativ liksom. Här är favoriterna hittills :

Shania Twain - From this moment

Har tyckt om denna sång ända sen lågstadieålder. Är ju så otroligt fin.

Sonja Aldén - Du är allt

Otroligt vacker - men "alla andra" har den. ( men sen igen är alla "mina" sångalternativ jätte populära bröllopssånger)

Sara Löfgren - Du & Jag

Nyligen funnen. Orden slår ju en i huvudet så de stämmer - men melodin är inte den bästa.

 

Kan man inte välja alla ? Haha. Usch så svårt. Inte ens Sambon kan bestämma, då jag nångång bett honom bestämma.

Eller kan man ha alla ? Två i kyrkan och en som vi dansar till ?

        

 

Publicerad 29.12.2013 kl. 15:10

Mardröm.

Åter igen dessa mardrömmar om bröllopet.

Inatt drömde jag att vi hade flyttat festplatsen till min mamma och allt var i sin ordning där. I kyrkan var alla gäster på plats, men då vi skulle sen till festplatsen så kom det absolut ingen. Bara min mamma. Ingen annan. Inte ens min man var där.

Var så ledsen att ingen ville fira. Fick världen panik hur vi skulle göra med maten och drickan, när ingen var där.

Har haft många liknande mardrömmar. Varje gång lika obehagliga.

Nå denna mardröm tror jag inte att blir sann. Tror mera att det kommer finnas folk som blir sura för att de inte är bjudna.

        

Publicerad 29.12.2013 kl. 14:32

Svårt att bestämma mig

Det här med att bestämma sig för ett efternamn var ju lite svårare än jag trodde.

Har hundratals gånger skrivit alternativen på papper och lekt att jag presenterat mig, för att se vad som låter bättre. Ena dagen lutar det åt ena hållet, andra dagen åt andra hållet. 

Skall det bli ;

Cecilia Weckström-Nyman

eller 

Cecilia Nyman

Weckström-Nyman låter ju ganska fint, men det är långt att skriva och jag har ju igentligen ingen orsak att hålla i mitt flicknamn.

Nyman är kort och enkelt, finns en miljon andra som heter det, men visst skulle det vara kiva om hela familjen hade samma efternamn "Familjen Nyman" liksom.

Åhh vad svårt.

       

Publicerad 29.12.2013 kl. 14:26

Myys.

När jag beslutat att tänka för idag så kan jag njuta en stund av allt mys här hemma. Skulle fira att ungarna sov före klockan nio och mysa med min blivande man. Drog nästan en vinnar-dans, för har så många kvällar sett framemot att få en stund för varandra. Den stunden för varandra får vänta ännu längre. För treåringen vaknade och var på lika dåligt humör som när hon somnade. Hon somnade vrålandes eftersom hennes "dumma mamma" som hon uttryckte sig - inte vilje klippa hennes pannlugg ännu kortare än vad den är. Klippte lite kortare, men det var ändå får långt och hon hittade alltid ett nytt hårstrå som störde. Så somnade hon till sist med prinsessklänningen och blomsandalerna. Men nu är hon vaken igen. På lika strålande humör, men nu har hon glömt frillan och är sur på att katten tog hennes kvällsmål.

Åhh.. Nå vi har det ju mysigt ändå.

 

        

Publicerad 27.12.2013 kl. 21:57

Annorlunda Mamman.

Ibland förstår jag inte mig på mina egna tankar. Hur de kan vara så kluvna ibland.

Ena dagen är jag helt på botten, en annan är jag starkare än starkast. Alla dagar älskar jag henne för den lilla trollunge hon är. Hennes ljuvliga hår, hennes söta kinder, hennes knubbiga lår. Allt med henne är vackert.

En bra dag kan hastigt förvandlas till dålig bara av småsaker. Jag ser när andra jämför deras barn. Det blir nästan som en tävling. Vems unge väger mest ? Vems unge kan vad i vilken ålder ? Alla vill vinna och vara bäst. Vem har gjort mest på en dag ? Alla vill framstå som den bästa mamman i världen med de bästa ungarna. Är inte alla barn bra som dom är ? Har lust att skriva att mitt barn inte kan det deras barn kan ännu - men jag orkar inte med att de tycker synd om oss. Jag vill bara att de skall uppskatta det vad de har, så som jag uppskattar att vi fick Madeleine även fast hon har strukturfel på hjärnan. 

Även fast jag hatar denna tysta jämförelsen, blir jag en gnutta ledsen av att inte delta. Jag tycker ju inte om att se hur barn som är yngre än Madde, kan saker som Madde inte kan ännu, men borde kunna. Mitt barn kommer inte följa det "normala", hon kommer vara efter i utvecklingen. Jag ser fina foton på sociala medierna, folk visar upp sina fina barn. De ser rakt in i kameran, och ler som solen. Mitt barn ser inte in i kameran, för hon är synskadad. Men när hon ler, ler hon som solen själv. 

Hon är underbar fast hon inte kommer följa utvecklingen som "alla andra". Jag fasar för att folk skall tycka synd om oss när min unge inte kommer gå så snabbt som deras. Om hon alls kommer att gå en dag. Det tar illa att inte kunna veta hur framtiden ser ut. Vad man kan förvänta sig. En sak vet jag iallafall. Älskad är hon oavsett och det är väl det som är viktigast ?

Håhhå, så sekaisin jag är.

        

Publicerad 27.12.2013 kl. 21:08

Juldagen

Juldagen har firats med mat hos pappa med familj och en regning promenad med min mopsälskande åländska kusin. Bra så.

Nu stupar jag nog i säng. Houh vad trött jag är.

       

 

Publicerad 25.12.2013 kl. 23:44

Planeringsboken.

Med den gamla söndriga IKEA-bröllopsplaneringsboken utslängd - in kom den nya. Med sig förde den såklart en liten gnutta iver igen att fixa. Insåg att vi snart kan börja leta tärneklänningar, köpa smycken, åka till Estland m.m. Wuhuuu !

Plus att det var skönt att brainstorma allt igen för att få en "kontroll-känsla" att allt är i sin ordning.

     

Publicerad 25.12.2013 kl. 14:05

Two must-show's

Är tacksam för allt fint i fick, men känner att jag bara måste få visa dessa två julklappar ;

&

Vackertvackertvackert !

     

Publicerad 25.12.2013 kl. 13:56

Julafton

Det var en alldeles speciell känsla då man vaknade på julaftonsmorgon. I sällskap med en treåring tassade vi ner och såg att nån liten tomte varit framme inatt .

Några små paket öppnades och treåringen blev ännu mer taggad inför kvällen.

Efter att vi tänt ljus för de som inte längre finns med oss, åkte jag och flickorna till "Mommos" för att bada julbastu. Så småningom började det skymma och julmusiken spelades i bakgrunden, maten började bli färdig och brorsan med flickvän anlände. Perfekt.

Då julkaffet hällts upp och vi alla satte oss till bords igen, knackade det på fönstret. Amanda spände sig och sprang med full fart till verandadörren för att se om det faktiskt var julgubben som kom. Och visst var det så ! För en stund var hon aningen rädd, men då julgubben bad henne hålla hans käpp försvann rädlsan och mellan alla paket var all nervositet borta.

Småbarnsfamilj som vi är fick vi ju en hel baklucka full med paket, mestadels flickornas. Det var kläder, bakningsgrejer, muggar, ritartiklar, lekstugesaker och mycket till.  Så packade vi ihop oss och for vidare till "Famos" för att öppna ännu flere paket. Här blev det en askugen klänning, mer kläder, mjukisar, äntligen fick vi fotoalbum i massor, pussel och filmer.

Hem kom vi med två jätte trötta småbrudar som somnade genast, så började vi reda upp alla klappar.Vi vuxna fick också klappar i form av presentkort till både Hemtex och Jysk, presentkort till klädbutiken Canny, presentkort till Hårsmedjan, inredningsprylar, frissa-shampoo (y), en bröllopsplaneringsbok, en tygklädd magnettavla, en ny vattenkokare och annat smått och gott.

Tacksam för att få fira ytterligare en Jul. 

        

Publicerad 25.12.2013 kl. 11:13
 
Kallas Cessi. 
Tjugotvå år.
Mamma åt Amanda & Madeleine.
Gift med Dani.
Skuldsatt husägare.
Jobbar som mentalvårdare.
Har en svaghet för vackra ting, gubbrock och avocado-smörgås.