Lördagkväll.

Det blev besök hos Mommo och promenad med vår lilla familj här på kvällskvisten.

Kan bara säga ; Vitsi vad fin kväll det har varit. 

Och nu efter att jag packat allt färdigt inför morgondagen och haft en liten fröken med mycket magknip så tar jag natt och hoppas jag får sova någorlunda. Imorgon har vi en stor dag framför oss.

       

 

21.09.2013 kl. 22:22

Marknadsbesök.

Nu känns det att det påriktigt är höst.Vädret blev mittiallt så som det skall vara på hösten och så var det ju igen dags för Ekenäs Marknaden !

Karusellåk, metri-lakun, se på kräsä, folkträngsel och många bekanta.

Tack Marika för sällskapet, även om jag inte var det bästa sällskapet. Halva besöket spenderade jag med att amma Lillasyster i simhallskorridoren, så jag far nog inte flera gånger till marknaden med en 1 ½ veckas baby. Förrutom ammande så hade vi jätte roligt. Vi fick våra armade lakun, Amanda fick åka karuseller med bästisen Linus och jag fick se min Marika !

       

19.09.2013 kl. 22:12

Vinnarna !

Det har varit tävling då Lillasyster ännu var i magen.

Nu är hon äntligen här och jag bestämde mig för två vinnare !

Lillasyster föddes den 09.09 och vägde 3615g och var 51 cm.

Den första vinnaren är :

Karin - som gissade att det skulle komma en tös på 3750 g och 51 cm, vilket var närmast. GRATTIS !

Den andra vinnaren är :

Heidi L - gissade närmast gällande datumet - hon gissade den 8.9. GRATTIS !

Sist men inte minst så är det värt att nämna Annso gissade också att det skulle komma en baby på 3750 g och 51 cm, men könet var lite fel - men duktigt gissat !

Karin & Heidi kommer få ett litet paket i posten snart !

        

 

19.09.2013 kl. 12:34

Något Extra.

Tisdag som det är betydde det dagis-dag för Amanda, som var så glad över att få fara och leka. Hon frågade redan förra veckan om hon sku slippa till dagis..Hon hann nästan inte ge hejdåkram heller, så sprang hon iväg för att leka och resten av familjen reste iväg till Lojo för att hitta något till helgens dop.

Blev en glittrig tröja, bälte och leggings för mig. Försökte hitta något som man inte ser så förskräckligt fet ut i, men jag får väl ge mig en klapp på axeln bara, det är bara lite på en vecka sedan jag fick barn så jag kan ju omöjligt förvänta mig att jag skall se ut som "jag" direkt.

Så hittade jag den ! Klänningen jag så länge dreglat över och nu kunde jag inte annat än köpa den.

Så jag tänkte att den skulle bli bra till Lillasysters dop.

När vi kom hem fick vi besök av Annika och hennes Minea.

 

Det var nog allt för länge sen vi träffades. Det var så roligt ! Vet inte när jag har skrattat så mycket senast !

Nu skall vi slänga in lite mat i oss och sen fara ett varv till Mommo.

     

17.09.2013 kl. 17:43

Måndag !

En vecka har gått sedan Lillasyster föddes. Vau, föddes hon inte igår liksom ? Nåväl, idag har vi inte gjort så farligt mycket extra men lite bilder skall Ni få från vår dag.

Min goda sallad med laxbullar.

Haft två snabb-besök av min Famo och flickornas Mommo.

Mommo hade varit och handlat och hämtade lite kläder åt Lillasyster och en hösthalare + handskar åt Storasyster.

Bilder från dagens vagnpromenad. Aij vad jag sen tycker om hösten.

Dagen till ära har Lillasyster varit första gången i badet här hemma. Hon tyckte nog det var så skönt. Nöjd och glad hela badet. 

Jaa-a det här var liksom vår dag det, inte mycket att hänga i julgranen men alltid något. Nu blir det en kopp te sen sovdags.

            

 

16.09.2013 kl. 21:24

Super-Söndag !

Har haft en riktigt bra söndag.

Vaknade och konstaterade att jag fått sova allt som allt sex timmar totalt på natten. Båda flickorna sov duktigt hela natten.

Sedan tog nyfikenheten över och jag kunde inte hålla mig, så jag ställde mig på vågen för att se vad den säger. För kanske första gången tyckte jag den var riktigt snäll. Tre kilo kvar så är jag tillbaka på samma vikt som vid inskrivningen. 

Efter det såg jag min förlovningsring som luggit flere veckor på kökshyllan, begrundade en stund och beslöt mig för att testa den, och den gick på mig igen.

Sen har det nog varit extra skönt att inte ha besök idag, bara få vara vi. Förutom några minuters spontanbesök av min Faster och Kusin, som bara kom innanför dörren, snusa lite baby, lämnade en gåva och for sedan vidare.

De hämtade inte helt oväntat söta Diinglisar. De hämtade Elefant diinglisar till vagnen då Amanda föddes. Jag tycker de är sååå söta.

På kvällsidan var vi hela familjen ut och gå med vagnen en liten promenad. Slapp längre den här gången. Tyvärr måste jag säga att jag nog inte skall testa gå nån längre stäcka ännu, fick ganska sjukt efteråt. Tar det sakta men säkert.

Så lossnade också navelstumpen på Lillasyster idag.

Nu sjunger snart sista versen på Disneyfilmen sedan blir det tutidags för våra fröknar. Jaa-a och jag tror jag också går och kastar mig.

          

15.09.2013 kl. 20:10

Vagn-debut

Eftersom Lillasyster sov mycket bättre förra natten, kände jag mig aningen piggare idag.

Visserligen innehöll förra natten cirka lika "mycket" sömn som de andra nätterna dvs cirka tre timmar men det var inte på grund av Lillasyster utan denna gång var det storasyster som höll mig vaken. De andra nätterna har ju varit så sömn-fattiga för att Lillesyster hela tiden velat vara vid bröstet. Men nu var det Amanda som vaknade fyra tiden på natten och var pigg som en lärka. Men det var lite annat eftersom jag kunde halvsova fast Amanda var vaken, och hon kräver ju inte samma sorts uppmärksamhet som Lillasyster, så jag kände mig på så sätt mera utvilad idag.

Så efter vår dags-"päikkärit" med Lillasyster så ställde sig Sambon och lagade mat och jag fick för mig för att fara ut med barnen och syskonvagnen på en liten promenad.

Och den promenade blev nog som kort som den bara kunde bli. Hahah ! Lillasyster började skrika nästan genast, men jag fortsatt gå i hopp om att hon skulle somna igen, men icke. Så jag vände om och gick tillbaka hem.

Väl hemma slutade Lillasyster skrika och somnade - SÅKLART.

Nå även fast det blev kort var den här mamman ändå ganska glad, även fast hon har enorma påsar under ögonen.

Vi får göra nytt försök en annan dag. 

       

14.09.2013 kl. 21:10

2010 vs. 2013

Jag är medveten om att varje graviditet och förlossning är olika, så är det klart man jämför med tidigare upplevelser.

Även fast jag tycker lika mycket om slutresultatet på båda förlossningarna, måste jag medge att Lillasysters förlossning nog var behagligare.

Nu fick jag uppleva den där "Nu händer det"-känslan som jag missade med Amanda, eftersom 2010 blev förlossningen igångssatt. Nu fick jag uppleva smärtan som smygandes, det började svagt och man hann tolerera smärtan och ta det på ett annat sätt då den ökade gradvist.

2010 - började förlossningen med att vattnet gick och jag lamslogs av de kraftiga täta sammandragningarna som kom genast och med litet mellanrum, och jag fick panik då det genast pangpå gjorde så helsikes ont.

2013 - Nu kunde jag koncentera mig på andningen genom värkarna och kände mig som jag hade kontroll över situationen. Dessutom kändes det inte främmande som 2010, utan bekant eftersom jag redan gått igenom en förlossning, så kändes den nu tryggare.

Jag haft samma inställning till smärtlindring båda förlossningarna. Du kan omöjligt veta hur du tar situationen när den kommer, du kan ana och förvänta dig, men du kan inte veta. Jag har inte tänkt mig något, utan väntat och sett hur det känts. Båda gångerna har jag tagit epidural, och varit mycket nöjd över beslutet. Nu 2013 erbjöds jag igen lustgas, men tackade denna gång nej eftersom jag kände det mera obehagligt än till nytta. 

Då jag födde Amanda fick jag epidural redan då jag var tre centimeter öppen och läkaren fick då epiduralen på plats på tredje försöket, och dessutom fick jag sitta med ryggen rudad, vilket var behagligare. Så då låg jag smärtfri i många timmar och kunde sova och äta medan kroppen arbetade och jag inte kände minsta lilla smärta. Det var ju  nog behagligare än att först få slappna av vid 8 centimeter öppen.

Tiden efter förlossningen har också denna gång varit behagligare. Med Amanda behövde jag sys massor, jag sprack ända upp till livmodermunnen och på grund av det hade jag jätte svårt att sitta i flera veckor, även att gå var svårt. I och med att jag inte sprack lika mycket denna gång och behövde endast fyra stygn nu, har jag kunnat sitta normalt genast efter förlossningen.

Jag förlorade även mera blod med Amanda även om mitt HB var bättre med Amanda än nu. Och ioch med att jag förlorade så mycket blod då, så var jag även mycket mycket tröttare. 

2010 var ju en ny främmande situation och jag var mera nervös och spänd den första tiden med Amanda. Nu känner jag mig säker i rollen och det gör ju mig mera avslappnad och även mera pigg.

Men som sagt så tycker jag lika mycket om slutresultatet - vilket är huvudsaken. Det är ju värt all möda och smärta. Man glömmer allt besvär man gått igenom samma sekund som barnet är ute.

       

 

 

 

14.09.2013 kl. 20:41

Förlossningsberättelse

Förbered Er på långläsning. Skall försöka göra det så redigt som möjligt. 

Det börjadendagen. På kvällen efter att Amanda somnat såg vi nya avsnitt av NCIS och det blev rätt så sent. Klockan 01:00 kände jag den första värken. Jag märkte genast att den var annorlunda som de andra värkar jag haft. Tänkte inte mera på det och gick till sängs.

Drömde på natten att jag hade värkar, och vaknade till att det var riktiga värkar jag hade. Drömmen var sann. Yrvaken som jag var orkade jag inte notera det destumera. Vaknade varje gång en värk började, sneglade lite på klockan och konstaterade att värkarna kom med ca. 20 minuters mellanrum.

När klockan nått fem kunde jag inte mera sova mellan värkarna utan började lite ana att det är påriktigt nu. Började klocka värkarna. Cirka femton minuters mellanrum. Nu började värkarna vara ganska sjuka. Steg upp, gick på vessan, släppte ut katterna och sånt. Tidigare har sammandragningarna slutat eller fått längre mellanrum då jag rört på mig. Nu kom de bara tätare, och gjorde sjukare. Nu kom sammandragningarna med tio minuters mellanrum. Textade mamma och förberedde henne på att kanske få komma och agera barnvakt. Gick på vessan igen och märkte att jag trott helt fel. Jag trodde tidigare att slemproppen gått, men jag hade fel - NU for den. Nu kom sammandragningarna med nio minuters mellanrum, plötsligt blev det bara åtta minuters mellanrum. Nu ringde jag mamma och bad henne komma över.

Packade med det sista till BB-väskan medan vi väntade på att mamma skulle komma. Då mamma anlände kom värkarna med bara fem minuters mellanrum. Ringde Lojo och meddelade att vi är påväg. Resan till Lojo gick minsann snabbt och vi anlände passligt till skiftesbyte, så  togs CTG-kurvan en halv timme, tills sedan en barnmorska kom. Sammandragningarna var fortfarande med fem minuters mellanrum. Får nu Litalgin intra muskulärt, men det hjälper inte det minsta.

Barnmorskan undersökte mig och konstaterade att jag "bara" var två centimeter öppen. Great, tänkte jag, vi blir väl hemskickade härifrån ännu. Så blev inte fallet. Vi förlyttades till ett rum och eftersom klockan nått åtta serverades jag morgonmål som jag åt medan jag satt på "pomppo-bollen" och med en dyna emellan, lutandes mot sängen. Barnmorskan börjar fixa igång badkaret.

Klockan 09:20 sjunker jag ner i badkaret och känner mig relativt avslappnad. Kan ännu koncentera mig bra på värkarna och andningen. Känner mig som en vinnare som skötte mig så duktigt. Efter en stund kommer de där sendragen i vänstra benet igen som jag var bekant med några veckor före förlossningen, men denna gång gör det ännu sjukare och jag börjar svära av smärta.

Klockan 10:00 kliver jag ur badkaret och sammandragningarna tar mig med sån fart att jag håller på att tappa fattningen. Värkarna bara kommer och kommer, utan paus, tillika som sendraget i benet håller i sig. Barnmorskan kollar läget - och jag är 4-5 centimeter öppen, och hon spräcker hinnorna och fostervattnet går. Barnmorskan ringer anestesiläkaren, som kommer efter bara några minuter. Jag ser henne inte alls, bara ligger och försöker koncentera mig på värkarna.

Nu kommer vi till det skedet jag får en dödsönskan.. Jag ligger på sängen i otroligt obekväm fosterställning, med värkar och sendrag. Kommer ihåg hur det här fungerar. Jag försöker mitt bästa för att ligga stilla fast jag har så ont. Anestesiläkaren har svårt att få epiduralen rätt. Jag har tappat räkningen på hennes försök att få epiduralen rätt.

Jag får panik av all smärta. Sammandragningar utan mellanrum, sendrag nonstop i benet och ett enormt tryck i ryggen av alla stick.Jag skriker rakt ut av smärtan. Jag skriker inga ord - bara rakt ut. Jag har en svag minnesbild av att Dani pajar min hand medan jag bara vrålar av smärta och tårarna rinner.

En apparat börjar skrika och en till läkare kallas på plats. Babyns EKG-kurva är inte som den skall.

En halvtimme senare dvs. kl. 11:00, och sex försök senare till att få epiduralen på plats, får läkaren ÄNTLIGEN epiduralen på plats och lämnar rummet. 

Rummet fylls av folk, jag vet inte hur många och är för trött för att ens orka notera något, för trött för att reagera på värkarna vars smärta inte ännu hunnit börja avta. Ligger bara och gråter av utmattning. Får klart för mig att det måste tas ett blodprov från babyns huvud för att veta att babyn får tillräkligt med syre.Provet tas och det visar sig att babyn nog mår bra, men antagligen också fick panik, då jag hade det.

Nedre läget kollas och under den tiden som ansestesiläkaren och den andra läkaren var på plats hade jag öppnat mig från 4-5 centimeter till hela 8 centimeter.

Det berättas för oss att babyn har mycket hår, och att det mörkt. En liten ljusglimt för mig och jag orkar skämta med Dani, och frågar om han vill ha faderskapstest nu, eftersom vi båda var bombsäkra på att det skulle komma en liten Amanda-kopia dvs. nästan skallig med några riktigt ljusa fjun på huvudet.

De två sista centimetrarna som är kvar, ligger jag ensam i rummet ( Dani tog endast rökpaus, och kom tryggt tillbaka sen)  och halvsover och försöker samla krafter inför kommande. Börjar känna flere enorma tryck och när det börjar bli riktigt obehagliga ringer jag på klockan. Läget kollas och jag är nu fulla 10 centimeterar öppen. Jag ber om förlossningspallen eftersom jag tyckte om den då jag födde Amanda.

Klockan är 11:40 då min rumpa landar på pallen. Jag hinner just och just få ner rumpan så kommer ett enormt behov av att krysta och jag får deja vú från 2010. Det känns som jag lämnar min kropp och svävar ovanför den, och kroppen sköter sitt helt och hållet. Bara efter två krystningar säger barnmorskorna åt mig att sluta krysta. Jag rycks tillbaka till mina fulla sinnen, och frågar förvånat om det var färdigt redan. Barnmorskorna skrattar och menar att det var färdigt nu.

Efter bara tre minuter, dvs klockan 11:43 föddes vår älskade och så efterlängtade dotter. Jag kommer ihåg att jag fungerade ungefär lika som 2010, lutar mig bakåt med vårt lilla gråtande knytte i famnen och gråter av lycka. Frågar om det är en flicka som det sades åt oss på ultrat, vilket var korrekt.

Mamma och dotter förflyttas tillbaka till sängen. Pappa klipper av navelsträngen. Jag börjar amma, tillika som barnmorskan kollar om jag behöver sys, vilket behövs. Fyra stygn och nästan en timmes ammning senare är Pappa och barnmorskan och far och tvättar, väger och mäter vår lilla fröken. Vår andra dotter är nästan exakt lika stor som sin storasyster. De är precis lika långa, och vikten skiljer endast tio gram.

Pappa tar sin dotter i famnen och sitter och bekantar sig med henne medan jag går i duschen. Jag hade förlorat endast 300 ml blod och hålls denhär gången på egna ben hela duschstunden. 2010 duschades jag av barnmorskan medan jag själv låg på golvet för jag tänkte svimma hela tiden - så jag tycker nu 2013 att det var lite trevligare stund.

Brickan rullas in och jag äter och dricker tillika som jag ammar igen. Efter ammningen är färdig förflyttas vi till vårt rum. Jag tycker jag känner mig ganska behaglig och mänsklig i jämförelse med 2010, då jag kände mig så söndertrasad och kunde inte sitta ordentligt på flere veckor. Känner mig så till lags att jag tillåter besök den dagen.

Dani lämnar sjukhuset för att åka och söka den nyblivna storasytern. Hon kommer springandes in i rummet och ropar : "Heeeej mamma". Amanda konstatrerar att babyn inte mera är i mammas mage, och frågar om jag nu kan hoppa med henne på trampolinen. Famo och Mommo infinner sig nu också på BB. Amanda vill snabbt hålla i sin lillasyster och vill inte heller ge henne ifrån sig då Mommo frågar om hon får ta lillasyster i famnen. Men myrorna i byxorna tar snabbt över på Amanda och de andra får hålla lillasyster i famnen.

Vi får också besök av Danis gudföräldrar och av Frökens blivande gudföräldrar. När besökstiden är slut blir ännu Dani, Famo och Amanda kvar en stund, tills det blir dags för dem att åka hem för att Amanda börjar ha sovtider. Efter dörren stängs gråter jag nästan lika mycket som Amanda. Både av lycka och saknad. Saknade Amanda så mycket, men tillika så lycklig.

Tänk, nu har jag två barn. Jag har blivit given två otroliga underverk. Det finaste och dyrbaraste i mitt liv. Nu har jag två döttrar, båda två lika vackra, lika älskade och efterlängtade.

     

14.09.2013 kl. 19:09

De första dagarna.

Hur har våra första dagar varit ? Bra nog. Emotionellt stort. Måste säga att det är helt annat med andra barnet - man är mera säker på sig själv.

Dagarna har mest kretsat kring amningen. Fröken tycker mycket om att vara vid bröstet och är hon inte vid bröstet så sover hon. Någon gång på dagen har hon en stund som hon är vaken och tittar lite omkring sig, men hastigt blir hon trött och somnar.

Lillasyster är nog snäll även om inte mamma får sova på nätterna. I genomsnitt har jag ungefär sovit ca. tre timmar per natt. Orsaken är ju att hon skall vara vid bröstet hela tiden. I och med att hon skall vara mycket vid bröstet får hon också ganska mycket prutt i magen.

Hur var BB ? Jodå det var bra. Inget att klaga på. Nya jätte fina och fräscha utrymmen. Bra och kunnig personal. Jag får ofta frågan hur det igentligen är med den svenska servicen där - svaret är lite såsomså. Förlossningen gick denna gång på finska, men det störde mig inte. På avdelningen var det ungefär 50/50 finska och svenska. 

Barnläkaren som gav oss klartecken att åka hem måste jag berömma lite extra. Wow, vilken bra läkare. Man märkte att hon tycker om det hon gör. Hon gullade med Lillasyster, hon böt kakkablöja (!) osv. 

Hemma då ? Hemma är alltid hemma. Man är mera bekväm hemma. Mycket ensamma har vi nog inte varit. Vi har haft ganska mycket besök, och än är det inte färdigt. Så vi har inte riktigt smaka på den vanliga vardagen ännu. 

Gåvor från dagens gäster.

Jag skall skriva en förlossnings-berättelse åt Er, men den kommer få vänta lite. Fast själva förlossningen gick snabbt, så är det ändå mycket jag vill nämna.

     

 

12.09.2013 kl. 20:56

Välkommen till Världen.

Måndagen den 09.09.2013 kl. 11:43 kom en frisk liten prinsessa till världen. Hon vägde 3615g och är 51 cm. 

Idag den 11.09.2013 var vårt andra barn beräknat att komma till världen, och idag fick vi hem vårt andra underverk.

Lyckan är total. 

Återkommer bara vi lite fått landa här hemma.

         

11.09.2013 kl. 18:47

En sista sommarkänsla.

Snart mitten av september nådd. Och ännu fick man en varm sommarkänsla idag. Det blev grillmat - en sista gång iår.

Fast visst märker man att det är höst i luften - bladen börjar gulna och falla på marken.

Fast man vid det här laget kanske har upp till öronen med den där grillmaten - så med tanke på att det är årets sista, så var det riktigt gott.

          

08.09.2013 kl. 19:08

Älskade Lilla.

Får väl ursäkta tystnaden till att börja med. Min förklaring är att jag inte riktigt har gjort något värt att nämna, och skulle jag ha skrivit skulle det bara vara klagomål. Klagosång om hur trött jag är på att vara gravid och hur besviken jag blir då jag blir "lurad" hela tiden. När alla tecken finns här, varje dag regelbundna sammandragningar i många timmar - men till mitt förtret tar de alltid slut. Forever pregnant.

Idag fick jag ändå mitt enorma babybehov stillat en stund. Blev en spontanträff med vår blivande gudson och hans familj.

Åh mitt hjärta smälter. Så liten, så fin. Eftersom prinsens gudfar dvs. min sambo är så flunssig så fick jag hålla i prinsen hela träffen, fick mata honom, rapa honom, byta blöja och pussa hans ljuvligt småa tår. Och som sista bilden visar - somnade han så sött i min famn.

Och nu börjar det riktigt värka i hjärtat - kan inte vi bara få vår egen lilla skatt också. Längtar så.

Jo och så tycker jag nog också om resten av prinsens familj också, haha. Amanda och Linus såg man inte mycket av, de lekte snällt tillsammans och hade inget större intresse för sina föräldrar alls. 

Tog en evighet att få Amanda och somna, för hon sku bara veta vart Linus är och vad han gör. Efter att jag lovat många många gånger att vi snaaaart träffar Linus igen, gav hon efter och somnade.

Nu blir det NCIS och soffslöande.

Tack Marika med familj för att ni förgyllde min/vår kväll. Det behövde jag/vi.

       

 

05.09.2013 kl. 22:43

Investering.

Gjorde en enligt mig bra investering idag. 

Köpte en "tvättsugare". Ser ut som en stor dammsugare, som först sprutar vatten med medel blandat på textiler och sedan suger upp det så det blir som nytt.

Fungerar även som vanlig dammsugare och våtsugare ( dammsugar upp vatten) . 

Så ser den ut. Bilden lånad från Google.

Så här blir resultatet :

Armstödet på soffan - före.

Efter.

Skitvattnet far in i en behållare, som sedan är lätt att tömma efter användning. 

Efter att Sambon rengjort soffan, försvann han ut och tvättade mina bilsäten. För mycket längesen transporterade jag en paj i min bil , inte så välskyddad och det resulterade i en stor fläck flott. Nu är den borta. 

Med "tvättsugaren" kom det även med en borst-del till, som tydligen gör under med t.ex djurhår på t.ex mattor. Mattorna i huset skall få sig tillnäst. Så funderar jag även på att ta ett varv på sängen, men det gör jag i ett senare skede eftersom jag just bytt lakan.

Vad kostar denna godning ? Mycket är nog första tanken. Om man sedan tänker på vad det skulle kosta att föra bilen på skild bänktvätt, ha nån firma och rengöra soffan och mattorna i huset - så är det här billigt, plus att då har du alltid den tillgänglig. Och råkar det sig att du får vattenläckage och har vatten på golvet - så suger den upp vattnet, så du behöver inte ha en firma dit och göra det.

Huippu juttu !

 

        

 

03.09.2013 kl. 17:06

Sjukhusbesök.

Sista rådis-läkarkollen, fick jag ju remiss till Lojo och idag hade jag tid.

Läkaren var mycket trevlig och duktig. Ingen svenska, men det störde mig inte. Nästa hellre så, är så rädd att glömma finskan då jag inte jobbar mera.

Gicks igenom mina alla tusen urinvägsinfektioner och gårdagens blodprov. Gårdagens blodrov visade njurarnas funktion - vilket var riktigt okej. Dock måste mitt urin kollas upp ordentligt också efter förlossningen och om det inte sen heller ger med sig dessa "bobbor" måste jag på vidareundersökningar. Och så skrevs det ut antibiotika åt mig.

Huvudorsaken till besöket var att rådisläkaren ville säkra babyns storlek och fostervattenmängden. Rådisläkaren tyckte babyn kändes så stor.

Ultran visade inget avvikande och vår baby beräknades vara ca. 3300g.

Så kollades också "tillståndet" i nedre regionen och till min glädje var jag nu även öppen. Så även denna läkare förutspådde att det inte torde ta länge så får vi vår baby.

Tummen upp !

     

03.09.2013 kl. 16:45

Tapeterna då ?

Efter detta inlägg, reste vi iväg till tapetkauppan.

Fast jag med var tioende minut inte visste hur jag skulle betee mig, var jag ändå i himmelen.

Nu har jag mina fina tapeter hemma här och väntar på att bli uppsatta. Tyvärr kommer det att räcka en stund, i och med att tapetserarna just nu är på praktik. Tapetserarna kommer alltså från Karis Kurscenter, men så heter det ju inte mera, utan det går väl under Axxell. 

Väntar väntar..

      

01.09.2013 kl. 11:30

Restaurang KW

Igår morse när jag vaknade var jag nog så sur. Över att jag somnat och sovit. I förrgår spenderade jag elva (!) timmar med sammandragningar. Sammandragningarna började i rådis och höll i sig fast vi var till Ekenäs och på tapetshoppning. Tänkte att NU HÄNDER DET PÅRIKTIGT. Ringde Lojo. Vad hände sen ? Jo, sammandragningarna slutade.

Så halva gårdagen spenderade jag besviken i soffan med tankar om att jag är förevigt gravid och bebisen kommer aldrig att komma.

Ända tills Pamela hade postat på FB att hon hade tråkigt och inga vänner hade hon heller. Hastigt beslöt vi att gå ut och äta, bara vi två.

Vi for till Karis nya restaurang KW.

Gjorde ett tappert försök i att laga mig någorlunda-fin, men misslyckades tydligen totalt.. Åååhh så jag ser uuuut.

Pamela var fin som vanligt. Och kamerans lins smutsig - som vanligt.

KW var helt i min smak. Mysigt och fint.

Raseburgaren var riktigt god, men lite liten portion för bottenlösa mig.

Creme Bruleen med blåbärs-sorbet var också jätte god.

Körde hem glad och nöjd över dagen, fast jag varit en sån surpuppa på dagen.

        

01.09.2013 kl. 11:08

Oh Happy Day !

Efter två mycket dåliga dagar, klirrade det lön och semesterpengar ner i kassan och vi åkte till Ekenäs efter rådis-besöket.

Egentliga orsaken till att vi for till Ekenäs var att jag skulle hämta lite FB-prylis tavara, och tänkte då att jag samtidigt far till Linex efter lite amningstoppar till. Och jaa-a är man en gång i Ekenäs, far man ju till Mommo och hälsar på.

Mina prylis-fynd var en svart väst, en BH och två armband.

Linex nästa då.

Unnade mig själv nya underkläder och vad jag trodde var två stycken ammningstoppar. Har länge pirrat om att alla mina underkläder är sönder och sjabbiga, så när vi kom hem satte jag mig och rensade underklädeslådan ( när hände det sist ?) och slängde bort långt över halva innehållet.

Vad gäller ammningstopparna, så var dom alla och hängde efter varandra där, inte såg jag efter destumera, tog två svarta i min storlek och gick till kassan. Väl hemma märkte jag att den andra "toppen" var en bodyshaper (!). Högravida jag hade köpt en bodyshaper. Snyggt. Tur så har jag Jassu som lovade fara och byta den åt mig.

När vi nu engång var inne i Lindex och det fanns extra chash så fick Amanda en liten uppdatering till sin garderob också.

Tag tre betala för två - underskjortor. 

Fina farkkun och en ny college.

Något fröken hade väldigt ont om var passliga pyjamasar, så nu fick hon några nya sådana.

Och så hittade hon en "underbaaaaaaar prinsessaskungen klänning" enligt henne själv. Och eftersom vi har fullspäckad höst med flertal dop, ännu flere kalas m.m så inhandlade vi den också.

Och nu får jag den inte av henne. Hon står och speglar sig och beundrar sig, och säger bara att den är "underbaaaar", och så dansar hon i cirklar så att klänningen lättar lite. Nää vadå riktigt fröken.

Sen var det Trollböle som gällde. Vi möttes av en underbart söt sötnos.

En liten Disa-hauva, som blev så trött efter att hon ätit.

Också vi hade turen att bli bjudna på mat hos Mommo. Passade våra hungriga magar mycket fint. Både jag och Amanda tog två portioner. Namnam.

Nu blir det soffan en stund före vi skall till nästa plats.

            

30.08.2013 kl. 16:29

Rådis besök.

Idag var det rådis-besök först på schemat.

RR : 120 / 77 p. 109

Fast pulsen varit på högre sidan halva graviditeten, så vänjer jag mig inte. Fortfarande lika obehagligt.

Vikt : + 0,5 kg

Blev faktiskt lättad att det "bara" ökat ett halvt kilo, med tanke på vad jag stoppat i mig. 

Hb : 101

(Y)

Fundusmått : 32,5 cm

Sjunkit ordentligt sen förra besöket

Babyns puls : 140-160

Svullnad :

Ganska bra idag faktiskt. Oftast samlar det ju på sig till kvällarna.

Annat : Pratade mycket om mående, och fast jag vet det själv så var det ändå skönt att höra nån annan säga det " det är helt normalt", det att vara lite deppig den här sista tiden.

Pratade också mycket om alla tecken jag fått de senaste dagarna, och mödrarådgivaren svarade att det är kroppen som förbereder sig för förlossningen ( vilket jag nog redan visste ). Jag är så fascinerad av hur kroppen funktionerar. Mödrarådgivaren förutspådde att det inte tar länge mera så har vi vår älskling här. Fast jag vet att ta det med en nypa salt, eftersom jag hört orden tidigare och gick över beräknat två veckor.

Fast jag tycker jätte mycket om vår mödrarådgivare i Ingå, så måste jag säga att jag hoppas vi inte syns nästa vecka, haha.

             

30.08.2013 kl. 16:13

Zonterapi

Något överdrivet fiffigt var det nog inte att ta ut ilskorna fysiskt igår. Har nog fått betala idag, och säkerligen ett par dagar till. Så min dag har inte innehållit något särskillt produktivt. Har ungefär bara luggit på soffan och tyckt synd om mig själv.

Mat fick jag faktiskt fixat - sittande på kökspallen. Det blev lite extra som jag passade på att också kasta in i frysen. 

Så bestämde jag mig för att ta ett råd jag fått, och boka tid till zonterapi för att slappna av. Och vilken tur jag hade och fick tid redan idag.

Det var hurja skönt nog att vara på zonterapi. Blev riktigt mojo i huvudet. "Vaknade" nog hastigt sen när hon började trycka på "bebis-kanske-kommer-ut"-"knappen". Och något hände definitvit där inne. Herrejestas har aldrig varit så ofokuserad att köra hem tidigare - trodde hela tiden att vattnet skulle gå. Känslan som jag fick några sekunder före vattnet for med Amanda var helt samma idag, och många gånger. Men nu ser det nog ut som om det inte tänker komma någon bebis.

Få se bara, det kommer väl gå två veckor över denna gång också.

              

 

29.08.2013 kl. 22:25

Bitterfitta.

Bitterfitta. Det är jag i ett nötskal idag.

Igår.  Tisdag - jag och Sambon sammarbetar fint. Jag lägger Amanda och sova, Sambon fixar fint upp mina grönsaker med dipp och ställer igång för vårt vanliga tidsdagsmys med Beck och Gunvald. 

Klockan går och går.. och ungen bara vägrar somna. Klockan elva ger hon efter och vi konstaterar att vi inte längre orkar se Beck, och mina fint uppsatta grönsaker med dipp får elmukelmu på sig och blir satta i kylskåpe i väntan på morgondagen. 

"Vi tar det imorgon", tänkte vi.

Idag - Trodde och hoppades på att vi skulle missa Beck idag också. Dock för helt andra orsaker än igår. Något som jag tror var "slemproppen" gick. Värkarna kom och kom, i många timmar. Med värkarna kom en sjuhe**etes ryggvärk också emellan sammandragningarna. Var så pass positivt inställd till att inom kort få vår andra skatt i famnen att jag t.o.m skickade viesti åt Mamma. Men till mitt förtret så slutade sammandragningarna mittiallt.

Besviken över att sammandragningarna slutat begav jag mig ut på en rask länk med hunden, medan Sambon lade Amanda och sova. Ville bara gå av mig min frustration, dimpa ner i soffan med grönsaksdippen, Sambon och Beck. 

Min raska länk hann bli kanske tvåhundra meter då jag noterade att katten följde efter oss. Jag fortsatte gå med tanke på att den skulle bli vid vägskälet och vänta på oss, så som den brukar. Nehepp, icke idag. Det att gå med en katt omkring i byn, som skriker och är helt panikslagen av alla bilar som kör förbi, var ju inte så lyckat så vi vände om. 

Med lite överdrivet snabbt tempo var vi hemma, jag redde upp alla leksaker i kanske lite våldsammanste laget, då jag hörde att Amanda fortfarande låg vaken. Hörde att hon frågade efter mig och gick upp för att släppa Sambon därifrån. Hon somnade. Sambon somnade. 

Jag bara tänkte på mitt svindyra snacks i kylskåpet.

Damp ner i soffan med mitt armade snacks och vatten, lutade mig bakåt och skulle lägga på tv:n. Inga kanaler. Det börja rycka lite fult i ansiktet på mig. Jag höll mig i skinnet och lade på ett avsnitt kallblodigt mord, med andra ord ett avsnitt NCIS och nu börjar så där sakta pulsen gå neråt.

Och orkade Ni läsa detta förtjänar Ni ett diplom.

           

28.08.2013 kl. 22:41

Sköna Tisdag.

Går inte riktigt med ord att förklara hur skönt jag haft det idag.

Tisdag är lika med dagisdag. Hem och slappa på soffan i ett par timmar före jag äntligen fick åka iväg på massage. Förstår inte hur tiden kan gå så snabbt då man är på massage ?! Nån annan som upplevt samma ?

Efter massagen var jag helt avslappnad i kropp och själ. Klockan var så pass mycket att det inte var nån idé att fara hem, så jag for helt för mig själv på cafe.

Efter att jag rensat själen och förgiftat resten av kroppen, så var klockan så pass mycket att jag åkte till dagis och möttes av en solstråle som hade haft en bra dagisdag.

       

 

27.08.2013 kl. 16:05

Boande och så..

Jaa-a vad skall jag säga annat än att jag får väl bara lov att erkänna att jag också kan "boa".

I förrgår var det städning och fönstertvätt

Igår packades BB-väskorna och så fick jag för mig att hamstra halva   butiken hem med mig, för att laga extra mat att frysa in. De som känner mig vet att jag bara lagar mat för att jag måste, och finns det en möjlighet delegerar jag gärna vidare det. Så jag ställde mig och lagade tre skinkfrestelser, varav två åkte in i frysen. Tillika som de åkte in i frysen, så ordnade och organiserade jag frysen. Tjiisus.

Idag då ? Började dagen med att stiga upp före Amanda, för att gå i duschen. När har jag senast stigit upp före Amanda..Måndagen till ära skulle det såklart föras in ett nytt urinprov till labben. När vi kommer hem känner jag att ta itu med att klippa hundens klor ( vilket hunden haaaatar ). Med nyklippta klor for vi alla tre flickor ut på en kort promenad före vi åt mat. 

Efter maten brukar jag min vana trogen slänga mig på soffan och halvsova en stund. Nepp, inte idag. Idag satte jag mig på kökspallen och började laga följande mat - efter att jag just hade ätit en maträtt. Slutresultatet var en extra modell större kastrull med korvsoppa, som kommer åka in i frysen.

Slängde jag mig på soffan efter det här ? Nej. Då redde jag upp allt, och passade på att dammsuga, fast det bara gått två dagar sen sist. 

Cirka tjugo stycken kåldolmar, två skinkfrestelser, fyra kippor med korvsoppa och sen det här vanliga grejerna som extra bröd, en påse köttbullar, lite baguetter, en halv påse klyftpotatis, bär och x-antal grönsakspåsar finns nu i frysen. Jag tror vi klarar oss nu.

Slänger in en extra bild på en blomma som Amanda plockat idag.

Men nu tänker jag slänga mig på soffan och ta det lugnt.. en stund ivf.

             

26.08.2013 kl. 18:25

Väskorna packade.

Eftersom nu läkaren tyckte att det inte tar länge mera före vi får vår baby i famnen, så tyckte jag att det nu var högtid att packa BB-väskorna.

Med i skötväskan finns alltså :

  • En body
  • Byxor
  • En tröja
  • Strumpor, vantar och mössa
  • Blöjor
  • Våtservetter
  • Tuttar ( nappar )
  • Ammnings-skydd
  • Trasa
  • En tunn halare

I min väska :

  • Det fulaste men absolut skönaste mjukisbyxorna, skall ha med ett par extra men de får packas då vi åker iväg
  • Två ammningstoppar
  • Två ammningsbh:n
  • En lös tunn dragkedja-huppari
  • Bindor
  • Lansinoh ( REKOMMENDERAR !!)
  • Hygienprodukter som kan packas färdigt
  • Underkläder och strumpor i flere exemplar

Vid min väska ligger nu en lapp på saker som ännu fattas från väskan, som t.ex tandborste m.m, kamera, akkuladdare, för att hjälpa Dani veta vad han skall packa med ännu om jag inte riktigt är koncenterad .

             

25.08.2013 kl. 11:57

En lördag.

Jag läser ibland mitt horoskop. Jag tycker det är så jännä hur de kan stämma perfekt ibland. Dagens horoskop löd så här :

"Helst skulle du bara vilja ta det lugnt idag. Bäst är dock om du försöker röra på dig en smula, det kan dröja innan du får tid igen"

Oukkej tänkte jag och efter att jag slöat en stund på förmiddagen så hamnade städgrejerna i händerna på mig och nån timme senare var dammet torkat, dammsugat, golvet torkat och inre fönstren tvättade. Plus några maskiner byke tvättat. 

När en höggravid kvinna städat brukar man, i synnerhet jag vara ganska så svettig, anfådd och grisrosa. Hastigt piffade jag lite upp mig, tog på mig typ den enda tunika som går på mig och tog Amanda med och åkte iväg för att träffa Pamela.

Efter dejten med den här fina typen, körde vi raka vägen till Mommo. Mommo hade nämligen varit och handlat lite idag, och hon hade hittat lite fint åt Amanda.

Efter att vi lite provat, petat och begrundat hur "uuuunderbara" ( Amandas nya favorit-uttryck ) grejer Mommo handlat så for vi ut för att se när Mommos man tröskade. Att sitta i traktorn och se på medan tröskan tömde säden i vagnen bakom traktorn, var nog jännä juttu tyckte fröken. Intresset att fara med och åka tröskan fanns nog, men när det väl gällde så svek modet och det var ändå bäst att stå på åkerkanten och kolla. 

Så efter det här tyckte jag att jag följt mitt horoskop riktigt tillräckligt och vi stryde nosen hemåt för att slöa på soffan och för ungefär femtioelfte gången se Askungen. Till min förvåning bestämde fröken mittiallt att hon vill se Aladdin den här gången, istället för Askungen som spelar på cirka sju gånger i dagen, i en månads tid nu. Så hela dagen känns som en lottovinst nu.

       

 

 

24.08.2013 kl. 20:03
 
Kallas Cessi. 
Tjugotvå år.
Mamma åt Amanda & Madeleine.
Gift med Dani.
Skuldsatt husägare.
Jobbar som mentalvårdare.
Har en svaghet för vackra ting, gubbrock och avocado-smörgås.